När jag lever har jag dig , dör jag
är du kvar hos mig. Om jag lever
eller dör, dig, o Herre , jag tillhör.
I din hand mitt liv är lagt,
din min dag och min natt.
Ont och gott, vad än mig sker,
du, o Gud, en mening ger.
Gud, för dig finns ingen död,
ej för den som dig tillhör.
Gränslös kärlek, salighet
är det liv som du oss ger.
T A. Pötzsch 1934, 1949, A. Frostenson 1977• M J. F. Lagergren 1871
Var inte rädd . Det finns en hemlighet tecken
ett namn som skyddar dig när du går.
Din ensamhet har stränder mot ljuset .
Var inte rädd. I sanden finns det spår.
Han älskar dig. Han väntar dig ikväll
en kväll när du förstår hans hemlöshet
och hur han längtar efter dina steg:
från evighet han stämt möte här.
Var inte rädd. Det finns mörklagd hamn ,
du ser den inte nu , men färdas dit.
En dag skall du bekänna högt hans namn,
hans kärleks frid som ingenting begär.
Du är på väg. En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn.
Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn,
du ser den inte nu, men färdas dit.
T Y. Eggehorn 1972 • M L. Moberg 1974
Öppna mig för din kärlek. Världen behöver mig .
Världen behöver din kärlek strömmande genom mig.
Forma mig för ditt rike.
Uppväck mig, ge mig liv.
Tag mig nu in i din lydnad.
Herre, förvandla mig.
Nu till din tjänst, o Herre,
ger jag min kropp och själ.
Låt mig ur döden få uppstå.
Kristus, du livet är.
Omslut mig med din kärlek.
Världen behöver mig.
Världen behöver din kärlek
strömmande genom mig.
T A. H. Lindgren 1978 • M R. Forsberg 1978
Barn av Guds kärlek, ung som paradiset,
innan vår skuld än från dess ljus oss drivit,
är du , Maria, i Guds ord bebådad,
Guds tjänarinna, ödmjuk, högt benådad.
Under ditt hjärta Jesus har du burit.
Genom ditt hjärta ängslans svärd har skurit.
Du stod vid korset, du såg smärtans stunder
närmast din son och närmast nåden under.
För att du trodde, du bland en otalig
skara av helgon nu blir prisad salig,
lyft av en lovsång stark som hav och floder.
Du är vår syster, du är Herrens moder.
T A. Frostenson 1961• M U. Samuelsson 2011
O ljuva Sakrament , Gud i vår dödlighet,
som bott bland oss och känt en
mänskas ensamhet. Jag kommer till dig
än en gång med salig hunger och med sång, o
ljuva Sakrament, o ljuva Sakrament.
Min vilas Sakrament,
mitt hem var än jag går.
I allting som har hänt
fanns du, och nu du står
och väntar att bli allt för mig
som längtar att bli ett med dig,
o ljuva Sakrament,
o ljuva Sakrament.
Min räddning Sakrament,
i flodvågen Guds Ark.
Du stormarna har sänt
och är min fasta mark.
Var du min tillflykt, var min grund,
i prövningens, i dödens stund,
o ljuva Sakrament,
o ljuva Sakrament.
O höga Sakrament,
o djupa hemlighet,
du enda fundament
för allas enighet.
Gör blicken ren, så jag kan se
dig själv i andras ansikte,
o ljuva Sakrament,
o ljuva Sakrament.
T F. Stanfield (1835-1914) , A. Piltz 2009• M F. Stanfield (1835-1914)
