Det finns djup i Herrens godhet

Det finns djup Herrens  godhet, och dess
gränser ingen ser. Det finns värme i hans
domslut, mer än någon frihet ger.
Det finns underbar förlossning i det blod
som göts en gång. Det finns glädje bortom
graven och en framtid full av sång.

Det finns nåd för nya världar ,
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
 nåd för allt som blir och är.
    Det finns...

Gud , för uppbrott och förvandling
lär oss glömma bort vårt jag.
Driv oss ut att bygga broar
till en okänd morgondag.
   Det finns ...

T B. G. Hallquist 1970 efterF. W. Faber ( 1814-1863)
M Tysk?/Paderbom 1765

Store Gud, vi lovar dig

Store Gud vi lovar dig. Landet, havet, atmosfären,
vintergator, solsystem allt som lever ger äran,
vittnar om din skaparmakt. Alltet är dig underlagt.

Universum bringar bud om din kraft och skaparglädje .
Kosmos ropar: Du är Gud. Överallt är du tilltädes,
fyller stoft och tid och rum. Världen är din egendom.

I en okänd dimension, gömd för vetenskapens öga,
jublar änglars legion inför tronen i det höga.
Ödmjukt från en mindre värld tonar kyrkans lovsång med.

Synlig kom du till vår jord när vår Herre lät sig födas.
Han är livets skaparord och blev uppväkt från de döda.
Liv och död är i din hand, Fader, Son och Helge Ande.

T O. Hillestad 1973, H. Wilhelmsson 1975, 2005* M T. Kvernmo 1974

Kom inför Herren

Kom inför Herren med tacksamhet ,
gamla och unga, kom att vår himmelske
Fader av hjärtat lovsjunga.
Vidga dig , bröst, lyft dig mot himlen, min röst,
jubla Guds ära, min tunga!

Härliga gåvor har skänkts
oss ur Skaperens händer:
sommarens ymnighet strödde
han kring våra stränder,
syndares jord
dukar han liksom ett bord,
manna från himmelen sänder.

Gud har gjort under och
rikligt välsignat vår möda.
Växten han givit, och jorden
har burit sin gröda.
Än mera gott ,
rikare gåvor jag fått,
själen till glädje och föda.

Innan jag ropat om nåd
är han redo att svara.
Saligt det är hans heliga
tempel att vara .
Han med sitt ord
mättar med hungrande hjord,
leder till källan den klara.

Kom, Gud församling, och gläd dig att Herren är nära.
Sjung, alla himlar, med jorden
den Eviges ära.
Hjälp oss idag,
Fader, att dig till behag
heliga tackoffer bära.

T P. Nilsson 1908* M Stralsund 1665

Som sol om våren stiger

Som sol om våren stiger i makt mot
himlens höjd och all naturen viger till
livets nya fröjd, i själens riken
Anden går fram med vårens bud: nu brister
alla banden, nu skapar livets Gud.

Som elden guldet renar,
så Andens helga glöd
med själen sig förenar.
Vår synd blir glömd och död .
O salighet och fruktan
när Anden kommer när.
O nåderika fuktan,
o eld, som allt förtär.

Vad intet öga spanar,
vad intet öra hör,
vad ingen tanke anar
när Anden hjärtat rör,
ur djupen uppenbaras,
från höjden stiger ner.
Guds hemlighet förklaras
och tvivel är ej mer.

Du höga kraft, jag längtar
åt dig att giva mig.
Min ande törstar, trängtar
att bliva ett med dig.
Din kärleks eld låt tändas,
min natt bli salig dag.

Guds Ande, du allena
vårt släkte fria kan,
från självisk lust oss rena
och lösa hatets bann.
Blott du kan folken lära
med skilda tungors ljud
ett allas Far och Gud.

Du klara gudomslåga,
du sol som vår vigt in,
Guds svar på livets fråga,
i våra själar brinn.
O kom att nu oss viga
till liv som död ej vet,
men utan gräns skall stiga
mot okänd härlighet.

T N. Beskow 1919* M Svensk folkvisa/1693