Lova Herren, sol och måne

 Lova Herren, sol och måne,

alla stjärnorna som har tänt.

Lova Herren, höga himmel 

som han över jorden spänt.

Lova Herren, hav som brusar,

dimma, regn och vind och snö.

Lova Herren, träd och stenar,

blomma, blad och minsta frö.

Lova Herren, berg och höjder,

bäck och källa, fors och flod.

Lova Herren, bin och fåglar ,

alla djur i mark och skog.

Lova Herren, i hans kyrka.

Han som mitt ibland oss bor.

Alla han ger oss. Han skall skapa 

nya himlar och ny jord.

T A. Frostenson 1958 fritt efter De tre männens 

lovsång ( Till Dan B: 34-65 • M L. Wenström - Lekare 1958

O Gud, dig vill jag lova

O  Gud, dig vill jag lova, ty du mitt högsta goda 

är. Jag tackar dig för livets gåva, 

för varje dag du mig beskär.

Var gryning är din kärleks under,

var morgon är en nådens tid.

Jag prisar dig för dagens stunder,

för kvällens ro och nattens frid.

Jag tackar dig för glädjens dagar 

när livets solljus flödar ner.

Men när min sorg och oro jagar

finns också där en nåd du ger.

När dagen slutar fylls mitt sinne 

med tack för allt du givit mig.

och när en gång min stund är inne 

vill jag i döden prisa dig.

T Cecilia 1902 P. Beskow 1986 • M E. Wessel 1902

Prisa Kristus, livets Herre

 Prisa Kristus, livets Herre, Segraren på

korsets stam! Kom till honom med din hyllning 

bär ditt lovsångsoffer fram. Prisa honom 

ära honom, Räddaren, Guds rena Lamm.

Livets själv kan inte döljas 

under stenens döda tyngd.

Anden spränger gravens hölje 

ut mot himmelrikets rymd.

Våg på våg av jubel följer

i Guds änglars segerhymn.

Prisa Herden, han som samlar,

vårdar, mättar , bär sin hjord,

han som våra vägar vandrar ,

livets Bröd och livets Ord,

vännen, mästaren och världen,

födan själv vid nådens bord.

Livets träd har korset blivit 

skänker oförgängligthet .

I dess skugga kyrkan växer,

tills hon når fullkomlighet.

Prisa givaren och gåvan,

prisa Guds Treenighet.

Äran tillhör Gud och Lammet,

utsett före skapelsen.

Alla folk skall tillbe honom,

lyfta ur bedrövelsen,

prisa, ära, älska honom,

frälsta ur förgängelsen.

T A. Piltz 2010 , fritt efter H. F. Lyte (1793-1847• M J. Goss 1869

Jesus, gör mig så till sinnes

 Jesus, gör mig så till sinnes såsom 

du till sinnes var. I all nöd mig för till 

minnes hur ditt kors du tåligt bar.

Och om mänskor hatar mig, hjälp mig att jag 

liknar dig, av allt hjärta dem förlåter, 

söker deras vänskap åter.

Jesus, låt ditt liv på jorden 

alltid för mitt öga stå,

att i handling och i orden

dig jag efterlikna må.

Du som villigt gjorde allt 

vad din Fader dig befallt,

hjälp mig så min levnad föra

att jag helt må dig tillhöra.

Jesus, lär mig så i nöden 

som i glädjen tro på Gud,

så i livet som i döden 

med förtröstan be till Gud,

med hans vilja vara nöjd,

i hans ord ha all min fröjd 

och intel mina levnads ända

söka att hans verk fullända.

Jesus, i din Faders vilja 

låt din Ande leda mig,

så att världen ej kan skilja

håg och hjärta ifrån dig.

Se, jag villig är, men svag,

Jesus, i din vård mig tag,

du som, mäktig i de svaga,

bäst kan hjälpa och ledsaga.

T Vers 1-2 J. Hjertén 1816 , vers 3-4 J. O. Wallin 1816 , A. Frostenson 1977

Jesus, gör mig så till sinnes

 Jesus, gör mig så till sinnes såsom

du till sinnes var. I all nöd mig till 

minnes hur ditt kors du tåligt bar.

Och om mänskor hatar mig , hjälp mig att jag 

liknar dig, av allt hjärta dem förlåter.

Jesus, låt ditt liv på jorden 

alltid för mitt öga stå,

att i handling och i orden 

dig jag efterlikna må.

Du som villigt gjorde allt 

vad din Fader dig befallt

hjälp mig så min levnad föra

att jag må dig tillhöra.

Jesus lär mig i nöden 

som i glädjen tro på Gud,

så i livet som i döden 

med förtröstan be till Gud,

med hans vilja vara nöjd 

i hans ord ha all min fröjd 

och intill min levnads ända

söka att hans verk fullända.

Jesus. I din Faders vilja 

låt din Ande leda mig 

så att världen ej kan skilja 

håg och hjärta ifrån dig.

Se, jag villig är, men svag,

Jesus, i din värld mig tag,

du som, mäktig i de svaga,

bäst kan hjälpa och ledsaga.

T Vers1-2 Hjertén 1816, vers 3-4 J. O. Wallin 1816, A. Frostenson 1977