Hur ljuvlig det är att komma

 Hur ljuvligt det är att komma till Herrens

tempelgård , där trogna själar blommar som

liljor i hans vård. Man ser hur skära kalkar 

för Gud där öppna står, och himmelsk

dag dem svalkar, att liv och kraft de får.

Hur kärt i Andens enhet 

att dem tillsammans se

i trohet och renhet 

åt Herren offer ge .

När de Guds lov upphöjer

på denna fridens ort,

vem är väl då som dröjer 

och stannar vid dess port?

Träd in att se och smaka 

hur ljuvlig Herren är,

att bedja och att vaka

med hans utvalda där.

Där ute lever flärden

så glädjelös och tom;

ack, ringa fröjd ger världen 

emot Guds rikedom.

Ej vill jag vandra fjärran 

till mörker bort från dag.

Mitt ljus, det är av Herren 

min sol uppsöker jag.

Inför hans anlet klara 

vill i hans hus jag bo.

Där är mig gott att vara,

där har mitt hjärta ro.

T J. L. Runeberg 1857 *• M J. G. Lotscher 1795

O ljuva Sakrament

 O ljuva Sakrament, Gud i vår dödlighet,

som blott bland oss och känt en

mänskas ensamhet. Jag kommer till dig

än en gång med salig hunger och med sång, o

ljuva sakrament, o ljuva Sakrament.

Min vilas Sakrament,

mitt hem var än jag går.

I allting som har hänt 

fanns du , och nu du står 

och väntar att bli allt för mig

som längtar att bli ett med dig,

o ljuva Sakrament,

o ljuva Sakrament.

Min räddnings Sakrament ,

i flodvågen Guds Ark.

Du stormarna har sänt 

och är min fasta mark.

Var du min tillflykt, var min grund ,

i provningens, i dödens stund,

o ljuva Sakrament,

o ljuva Sakrament.

O höga Sakrament,

o djupa hemlighet,

du enda fundament 

för allas enighet.

Gör blicken ren, så jag kan se

dig själv i andras ansikte,

o ljuva Sakrament,

o ljuva Sakrament.

T F. Stanfield ( 1835-1914) , A. Piltz 2009 • M F. Stanfield ( 1835-1914) 

Nu segrar alla trognas hopp

 Nu segrar alla trognas hopp: vid änglars 

lovsång rinner opp en salig morgon stjärna.

Den stannar över Herrens hus , och folken 

skola i dess ljus försämla sig så gärna.

Stort ljus, klart ljus nedergjutes , natten slutes,

dagen börjas att kring hela världen spörjas .

I nåd och sanning 

bland oss bor 

den dolde Guden , mild och stor,

en Frälsare för alla.

Vi skåda nu hans härlighet

som ende Sonens härlighet 

och till hans fötter falla.

Hav tröst,

mitt bröst:

gläds att Ordet 

kött och vordet,

Gud förklarad

och hans kärlek uppenbarad.

O gläds, min själ,

Och sjung hans pris,

som öppnat dig det paradis

vars port din synd tillslutit.

O gläds att Gud förbarmar sig 

och huld förnya vill med dig

förbundet, som du brutit.

Ära

vare

Gud i höjden!

Friden, fröjden,

helig vilje

sig från jorden aldrig skilje.

T S. j. Hedborn 1811, J. O. Wallin 1819 • M Ph. Nicolai 1599

Giv mig ej glans

 Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i

i signad juletid. Giv mig Guds ära,

änglavakt och över jorden frid. Giv 

en fest som gläder mest din konung 

jag har bett till gäst. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt , giv mig en änglavakt.

Giv mig ett hem på fosterjord,

en gran med barn i ring,

en kväll i ljus med Herrens ord 

och mörker däromkring.

Giv mig ett bo med samvetsro ,

med glad förtröstan, hopp och tro.

Giv mig ett hem på fösterjord

och ljus av Herrens ord.

Till hög, till låg, till rik , till arm,

kom, helga julefrid.

Kom barnaglad, kom hjärtevarm 

i världens vintertid.

Du ende som ej skiftar om,

min Herre och min Konung, kom.

Till hög, till låg, till rik , till arm,

kom glad och hjärtevarm.

T Z. Topelius 1887• M J. Sibelius 1909