O Herre när, när du gick bland oss

O Herre när du gick bland oss med himmelrikets kraft,
 då flydde sorg och suckan bort,
du bröt det ondas makt.

Den blinde såg , den lame gick ,
den bundne gav du fri ,
du lät oss ana livets mål,
vad vi en gång skall bli.

Man kom till dig
med all den nöd
som tyngde själ och kropp,
du räckte ut din starka hand,
du gav de svaga hopp.

En ström av liv
från dig gick ut
och kärlek var ditt bud,
förtvivlan vek för jubelsång:
"Min Herre och min Gud."

Bevisa än din stora makt,
ty än är nådens tid,
var nära,  kom , välsigna oss
med samma nåd och frid.

Du Herre över liv och död,
var alltid i vår mitt,
förnya, ge oss Andens tröst,
låt glädjen sjunga fritt.