O store Gud

O store Gud , när jag den värld beskådar
som du har skapat med ditt  , allmakts ord ,
Hur har din visdom väver livets trådar ,
och alla väsen mättas vid ditt bord
då brister själen ut i lovsång ljud :
O store Gud, o store Gud!  då brister själen
ut i lovsångs ljud : O store Gud, o store Gud!

När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springa fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn-
/: då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud , o store Gud!:/

När sommarvindens susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta , dunkla rand-
/:då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!:/

När jag i Bibeln skådad alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur  nådefull  han varit alla stunder
och hjälp sitt folk ur livets synd och strid-
/: då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud , o store Gud!:/

När tryck av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid-
/: då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud , o store Gud!:/

När en gång alla tidens höljen falla,
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbatsro-
/:då brister själen ut i lovsångs ljud:
Tack , gode Gud, tack, gode Gud! :/

TC. Boberg 1885, bearb 1984 * M Okänt ursprung 1889