Kristus vandrar bland oss än

Kristus vandrar bland oss än,
syndares och sorgsnas vän, stannar där en
mänskoröst  ber om läkedom och tröst.

Den som beder innerlig:
Davids son, förbarma dig!
och sin nöd till Jesus bär,
skall förnimma vem han är:

Onda makters överman,
Frälsaren som vill och kan
lösa oss ur dödens band
med sin kärleks starka hand.

Kristus skänker oss en tro
full av segerkraft och ro
Vad vi fåfängt kämpat mot
lägges maktlöst för vår fot.

Av Guds kärlek pånyttfött,
liv får hjärtat som var dött.
Öppen himmel strålar klar
över själ som ängslad var.

Kristus lever. Där han går
blommar evighetens vår,
jublande förnimmer vi:
Undrens tid är ej förbi.

T A. Frostensson 1936* M Hermhut omkr.1740