Min Frälsare lever

 Min frälsare lever, jag vet att han 

lever, fast världen har sagt att han är död.

Och inget kan skilja mitt hjärta från honom ej

änglar   demoner och nöd.

Min Frälsare lever ,

jag vet att han lever.

Jag honom får möta till sist,

när jag har lagt av mig 

min kropp som en klädnad, 

befriad från ångest och brist.

Ej såsom man råkar 

en främling på gatan 

-nej, så som man ser på en vän,

en vän man har drömt om

i natten och dagar 

och äntligen finner igen.

Ja, öga mot öga,

i klarhet och jubel 

och värme och friskhet och glans 

vi lever med honom 

som här vi har anat .

Vi lever som alltid som hans.

TB.G. Hallqvist 1977 • M L. Moberg 1979