Sion, sjung till Frälsarns ära

 Sion, sjung till Frälsarns ära , fram till Herden

skall du bära all din lovsång, ren och klar.

Fastän den är alltför ringa skall den ändå 

hög få klinga . Ge det skönaste du har!

Lova honom som dig givit

brödet som ditt liv har blivit 

och som ger åt världen liv,

brödet som vid nattvardsbordet 

räcktes åt de tolv med ordet:

Tag och ät, i mig förbliv!

Detta är vår fröjd, vår ära:

Kristus är oss saligt nära ,

ger sig själv i detta bröd.

När han ger sitt blod att dricka,

tro det, tag det, tvivla icke 

på den gåva han dig bjöd.

Nytt förbund har Herren slutit,

nya påskens bröd han brutit,

Kyrkan föds på denna dag.

Se, förgånget är det gamla,

nytt är folket han vill samla 

kring en ny och evig lag.

Genom denna offerhandling 

sker en underbar förvandling 

fast gestalterna är kvar.

Brödet räcks åt en, åt flera,

ingen får dock mindre, mera.

Helt han ger sig åt envar.

Detta under fattar ingen,

vad som sker är bortom tingen.

Stort är trons mysterium!

Sök ej att förstå och känna 

men låt kärleken dig bränna 

när ditt hjärta blir hans rum.

Änglabrödet skänks åt världen.

Till en kost på levnadsfärden

varje troende det får.

I symboler göms det sanna:

Påskalammet, öknens manna,

Isak som till offret går.

Till Guds måltid bjudes alla.

Jordens folk han velat kalla 

till att bryta samma bröd.

God och ond får del av födan 

fast de går mot skilda öden:

evigt liv och evigt död.

Gode Herde, skänk de dina 

del i dina sår, din pina,

din uppståndelse, ditt liv!

När vi sist skall hädan fara,

må vår vägkost du då vara

och vid vägens slut vår frid.

Du som allt förmår och känner 

och tar vård om dina vänner,

stark och när oss i din hjord.

När vi vandring har fått sluta,

låt oss då tillsammans njuta 

livets måltid vid ditt bord.

T Lauda Sion, Salvatorem , Thomas av Aquino 1263/64, Skyddsengeln1887, C. Broome ,

P. Beskow 1986 • M  J. M. Haydn 1781