Änglarnas ära, glädjens klara källa

Änglarnas ära glädjens klara källa,
Kristus, vår frälsning, Skapare och
Herre, för alla trogna har din godhet
öppnat vägen till riket.

Mikael sänd oss, fridens gode ängel,
låt honom skydda från all nöd och fara
och efter döden leda oss vid handen
in i din tronsal.

Gabriel sänd oss, han som är Guds starkhet,
låt honom driva fienden ifrån oss
och vara nära, då vi i ditt tempel
frambär vår dyrkan.

Rafael sänd oss, läkedomens ängel,
låt honom bistå lidande och sjuka
och med din olja, gluten över såren,
bota vår skada.

Låt oss med änglar, helgon och Maria
lovsjunga Fadern, prisa ende Sonen,
tillbedja Anden, Hjälparen och Herren,
nu och för evigt.

O Gud, dig vill jag alltid lova

O Gud, dig vill jag alltid lova,
ty du mitt högsta goda år.
Jag tackar dig för livets gåva,
för varje dag du mig beskär.

Var gryning är din kärleks under,
var morgon är en nådens tid.
Jag prisar dig för dagens stunder,
för kvällens ro och för nattens frid.

Jag tackar dig för glädjens dagar
när livets solljus flödar ner.
Men när mig sorg och oro jagar
finns också där en nåd du ger.

När dagen slutar fylls mitt sinne
med tack för allt du givit mig,
och när en gång min stund är inne
vill jag i dödens prisa dig.

T. Cecilia1902 P Beskow 1986 * M E. Wessel 1902

Som spridda sädeskornen

Som spridda sädeskornen från när och  fjärran
fält församlats och i brödet till ett har
sammansmält , så må din kyrka
samlas, o Gud, från världen vid och
vi till ett förenas i himmelrikets frid.

Som jordens berg och kullar
rik skörd av druvor gett
och deras droppar samlas
i vinet och blir ett,
så låt din kyrka samlas,
o Gud , från all vår jorden
Fader och ett husfolk
runt himmelrikets bord.

T Vers 1 A. Frostenson 1936 efter De tolv
apostlarnas lära ( omkr. år 100).
vers 2 F. Cleve 1985* M Svensk folkvisa/1993

Morgonens rodnad över bergen brinner

Morgonens rodnad över bergen brinner .
Stilla från jorden nattens skugga svinner.
Kom, låt oss alla inför Gud nedfalla,
honom tiibedja.  Amen.

Bönen förjaga själens sömn och tröghet.
Över oss lyse nådens glans och höghet.
Ljuvligt av höjden frälsningen och fröjden
till oss nedströmme.

Fadern, som ovan alla stjärnor tronar,
Kristus, som gjutit blodet som försonar,
Anden, som talar mäktigt och hugsvalar,
Amen.

T O. Mannström 1928 efter Ecco iam noctis  tenuatur umbra,
tillskriven Alkuin (omkr. 735-804) * M Medeltida

Vi sjunger med Maria

Vi sjunger med Maria på denna

glädje dag en lovsång till Guds ära för 

allt vad han oss gav, ty heligt är 

hans namn, ja, heligt är hans namn.

Hans arm är stark och mäktig

mot  övermodets män,

men för de små och ringa

är han en far och vän,

   ty heligt är hans namn

   ja, heligt är hans namn.

De hungrande får gåvor,

de rika skickas bort,

de härskande förlorar,

de stoltas tid är kort,

       ty heligt är hans namn,

        ja, heligt är hans namn,

Han håller sina löften,

han är förbundets Gud,

och därför med Maria

vi höjer lovets ljud,

      ty heligt är hans namn,

       heligt är hans namn.

Och överallt där kyrkan

församlas på vår jord

Maria prisas salig,

som trodde på hans ord,

     ty heligt är hans namn,

      ja, heligt är hans namn.

Så sjung med oss, Maria,

som hörde ängelns bud.

Med dig skall alla släkten

i jubel prisa Gud,

       ty heligt är hans namn,

        ja, heligt är hans namn.

T E. Skeie 1980, vers 5 och övers. C. Broome 1984

M H. Gullichen 1980

Gud, hos dig är livets källa

Gud , hos dig är livets källa , allt du
bär med allmakts ord. Nytt du låter livet
välla över samma gamla jord. Aldrig
du ditt verk förgäter , du förgäter
ej de små, deras änglar når dig stå.

Gud, hos dig är nådens källa,
bättre är än liv din nåd.
Hur vår färd vi skola ställa
står ej i vårt eget råd.
Mer än jordelivets  gåva
du är barnen skänka vill:
himmelriket hör dem till.

In i kyrkans  hägn du får oss,
förrän själva dit vi gå.
Dold din milda hand berör oss,
innan vi ditt ord förstå.
Nya släkten du välsignar,
över späda huvuns spänns
nådens himmel utan gräns.

Här din ström går fram vars flöden
gåva glädje åt Guds stad.
Jesus Kristi dop till döden
är det nya livets bad.
Nya mänskor, Sonen lika,
klädda i hans renhets skrud,
vill du dana av oss, Gud.

T E. Liedgren 1911 * M Troligen svensk 1694/1695

Din kärlek, Jesus, gräns ej vet

Din kärlek, Jesus, gräns ej vet: du
själv oss uppenbarar den nåd som var av
evighet, som är och evigt varar. Där
nöd och sorg ett hjärta tär, där någon tröst och
råd begär , du med din hjälp är nära.

Dem som i världen vilse går,
de trötta och de gamla,
de sjuka , fattiga och små
du vill kring dig församla.
Av det i världen intet var
åt dig ett folk du utvalt har,
som du vill rikt benåda.

Du skänker oss ett nådens år,
du löser träldomsbanden.
Där bland betryckta fram du går
Guds rike är för handen.
Du, Herre, själv dess spira bär,
när du mot oss barmhärtig är.
Du härskar, när du tjäna.

Och stor i himmelriket är
den som din kärlek tvingar,
den som ej tack och lön begär,
men tyst sitt offer bringar,
som går med glädje där du går
och tacksam är att dig han får
med fröjd för intet giva.

T E. Lönegren 1917* M J. Cruger 1653 efter Lyon 1547