Änglarnas ära , glädjens klara källa

 Änglarnas ära, glädjens klara källa,

Kristus, vår frälsning, Skapare och Herre, 

för alla trogna har din godhet öppnat vägen till riket.

Mikael sänd oss, fridens gode ängel,

låt honom skydda från all nöd och fara 

och efter döden leda oss till handen in i din tronsal.

Gabriel sänd oss, han som är Guds starkhet,

låt honom driva fienden ifrån oss 

och vara nära, då vi i ditt tempel 

frambär vår dyrkan .

Rafael sänd oss, läkedomens ängel,

låt honom bistå lidande och sjuka 

och med din olja, gjuten över såren,

bota vår skada.

Låt oss med änglar, helgon och Maria

lovsjunga Fadern, prisa ende Sonen, 

tillbedja Anden , Hjälparen och Herren ,

nu och för evigt.

T Christe, sanctorum decus  angelorum , Hrabanus Maurus (omkr. 780-856)? 

A. Härdelin 1986• M Rouen 1728

Bliv kvar hos mig

 Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.

Bliv kvar, o Herre, snart är natten här,

Då allting annat sviker och bedrar,

du ende trogne tröstare, bliv kvar.

Som drömmar flyr, så ilar våra år.

All jordens glädje likt en fläkt förgår.

Allt hastar hän mot sin förvandling snar.

Du är densamme, bliv du hos mig kvar.

Ej blott en blick, ett ord jag beder om.

Nej, som till Emmaus du fordom kom

och sorgsna bröders tunga börda bar, 

kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.

Du ensam kan betvinga mörkrets hot

och giva styrka att stå frestarn mot.

Var stund din närhet jag av nöden har;

i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.

Som späd jag lades i din kärleks famn

och blev välsignad i ditt dyra namn.

Du mig ej lämnat, fast på villor stig 

jag ofta svek dig . O, bliv kvar hos mig.

Ej fruktar jag , då du är när i nåd.

Då viker smärtan, aldrig fattas råd,

av gravens fasa ej ett spår är kvar,

och döden mist sin udd , när dig jag har.

Ditt kors skall skina för min blick, när sist 

jag somnar in, o Herre Jesus Krist.

Då viker natten, morgon bräcker klar.

I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.

T H. F. Lyte 1847 , O . Mannström 1920 (finlandssvensk 

version: A. Ölander 1900) • M W. H. Monk 1861

Bliv kvar hos mig

 Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.

Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.

Då, allting annat sviker och bedrar,

du ende trogne tröstare , bliv kvar.

Som drömmar, flyr , så ilar våra år.

All jordens glädje likt en fläck förgår.

Allt hastar hän mot sin förvandling snar .

Du är densamme, bliv du hos mig kvar.

Ej blott en blick, ett ord jag beder om.

Nej, som till Emmaus du fordom kom 

och sorgsna bröders tunga börda bar,

kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.

Du ensam kan betvinga mörkrets hot 

och giva styrka att stå frestarn mot.

Var stund din närhet jag av nåden har;

i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.

Som späd  jag lades i din kärleks famn

och blev välsignad i ditt dyra namn.

Du mig i lämnat, fast på villors stig

jag ofta svik dig. O, bliv kvar hos mig.

Ej fruktar jag, då du är när i nåd.

Då viker smärtan , aldrig fattas råd,

av gravens fasa ej ett spår är kvar,

och döden mist sin udd , när dig jag har.

Ditt kors skall skina på min blick, när sist 

jag somnar in, o Herre Jesus Krist.

Då viker natten, morgon bräcker klar.

I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.

T H. F. Lyte 1847, O. Mannström 1920 ( finlandssvensk 

version: A. Ölander 1900) • M W. H. Monk 1861

I denna ljuva sommartid

 I denna ljuva sommartid gå ut, min själ

och glad dig vid den store Gudens gåvor. Se

hur i prydning  jorden står, se, hur för dig och 

mig hon får så underbara håvor .

Av rika löv är grenen full,

och jorden täck sin svarta mull

med sköna gröna kläder.

De fagra blommors myckenhet 

med större frakt och härlighet

än Salomos dig gläder .

Nu växer sås för skördens tid,

och ung och gammal gläds därvid 

och bör Guds  godhet prisa,

som vill i överdådigt mått 

oss människor så mycket gott 

var dag och stund bevisa.

När jag hör trastens klara sång 

när lärkan jublar dagen lång 

högt ovan fält och backar ,

då kan jag icke tiga still.

Min Gud, så länge jag är till

för livet jag dig tackar.

Ack, är det redan här så skönt 

på denna jord, så härligt grönt,

i himmelen,  där Gud berett

vad ingen här i världen sett 

och ord ej kan beskriva.

Ack, att jag redan stod där,

inför din tron, o Herre kär 

och bure mina palmer.

Jag ville du änglars vis

instämma i ditt lov och pris

med tusen psalmer.

Liksom ett träd i sol och regn 

så låt min själ i Andens hägn 

få växa alla dagar 

den sommar som är nåd jag får.

Gud   låt mig bära frukt i år,

den frukt som dig behagar.

Behåll mig till ditt paradis,

och låt mig få dina trognas vis

i dina gårdar grönska.

Låt mig få känna dig allen,

i trohet sann, i kärlek ren,

så vill jag mer i önska .

T P. Gerhard 1665, J. von Duben 1725

C o. Angeldorff  1855, B. G. Hallqvist 1980

M n. Söderblom 2916

Öppna ditt hjärta

 Öppna ditt hjärta, Herre hör vår bön,

du är vår Konung, oss med ära krön,

slösande godhet, i ditt överdåd 

bjud oss att äta brödet, fullt av nåd.

Öppna vårt sinne, dämpa larm och brus,

du blött är sanning, Ord och evighet,

tala förtroligt om din hemlighet.

Öppna vårt hjärta, var dess sanna tröst,

rena med blodet , flutet ur ditt bröst,

locka , berör , bli vår läkedom ,

bygg i vårt inre Andens helgedom.

Öppna din lustgård, bjud till helig fest,

du som är gåvan och för evigt präst, 

kom, du som skapar nytt med maktens ord,

låt oss få smaka vinet på ditt bord.

T  A. Härdelin 1986* M W. Maher ( 1823-1877)

Jesus, vår Herre , du går ibland oss

 Jesus, vår  Herre, du går ibland oss,

ofattbart nära dig kommer vi.

I dina vingars skugga du visar 

vägen, tills faran är förbi.

I allt som är du ville oss tjäna,

I allt som händer, ljuvligt som svårt,

du ville dela öde och villkor,

vårt sår är ditt, ditt blod är vårt.

Du blev min nästa, du kom mig närmare 

än jag kan komma min egen kropp.

Låt mig få bli en bild av din närhet 

för den som saknar mod och hopp.

Fast våra ögon aldrig har sett dig,

fast du är bortom tankarna flykt,

finns du och lovar stå vid ditt löfte 

att bära oss och allt vi byggt.

Inte på andra sedan av jorden 

man innerst inne i hjärtats rum,

mitt i vårt liv, i tingen som sker oss 

ger oss ett ord, var inte stum!

Jesus, vår  Herre, du är vår framtid,

varhelst i världen människor finns.

Följ varje steg, bli kvar vid vår sida,

du som ditt ord och löfte minns.

T A. Piltz 2005 efter H. Oosterhuis 1965

M Nederländsk folkmelodi 

Låt oss glada och i tro

 Låt oss glada och i tro tacka

Gud, ty han är god. Hans barmhärtighet 

och nåd genom alla släkten går.

Han är den som med sitt ord 

skapat himmel och jord 

Hans barmhärtighet och nåd

genom alla släkten går.

Han oss kallat och valt ut

till att bli hans sändebud.

Hans barmhärtighet och nåd

genom alla släkten går.

Han oss hjälper när han ser 

att vi inte orkar mer.

Hans beteende och nåd 

genom alla släkten går.

Därför av allt hjärta nu 

vi tillsammans tackar Gud.

Hans barmhärtighet och nåd 

genom alla släkten går.

T A. Frostenson 1978, efter J. Milton 1623, 1645

M J. Antas omkr. 1790