Mitt i vår öknen reser du korset

Mitt i vår öknen reser du korsetljus
i vårt mörker , hopp i vår fruktan utan
förstå den kallar du samman, där vill du
Öppna levande källor på nytt.

Blodet och vattnet, reningens tecken,
gjuter du, Herre, ut ur din sida, och ur
ditt inre skänker du  Anden.
Detta är kyrkans eviga födelsestund.

Må hon vid källan vaka i trohet-
såsom Maria, såsom Johannes.
Herre och Brudgum, böj dig mot bruden,
ge henne Anden, liv ur din frälsande död.

Ös ur din källa, öppna vårt hjärta,
släck inte törsten, väck den och stark den.
Fylld är vår längtan efter ditt rike
först då vi skådar evigt ditt ansiktes ljus.