O store Gud, vi lovar dig

O store Gud, vi lovar dig,
för evigt vill vi tacka Dig.
All världen stämmer in och vet
att du är Gud av evighet.

Och änglars kör och himlens här
sitt jubel inför tronen bär,
och sängen från senaste går
så långt som himlens välvning når.

Du helig, helig, helig är,
Gud Sebaot, vår Herre kär,
och rymder, jord och mänsklighet
är fyllda av din härlighet.

Profeters och apostlars led
och dina vittnen sjunger med.
De står kring dig i livet sal,
en vitklädd skara utan tal.

Din kyrka som på jorden bor
bekänner dig och på dig tror.
Du Fader vår av evighet,
din makt ej mått och gränser vet.

Din ende Son, ditt eget Ord,
blev en av oss på denna jord,
och Tröstaren , den Helge And`,
blir mottagen i alla land.

Du Kristi, ärans Konung god ,
Du är Guds Son och evigt Gud.
Din kärlek tvang Dig att komma hit,
bli människa i Jungfruns liv.

Den kalla dödens udd du bröt
och gav oss livet livet med din död.
Dig binder aldrig dödens band,
du sitter på Guds högra hand.

Du komma skall med ära stor
att döma dem på jorden bor,
så hjälp oss nu, bli deras tröst
som Du så dyrt har återlöst.

Rädd oss ett rum bland helgons tal
i fadershusets högtidssal.
Ditt folk till hjälp, o Herre, kom.
Välsigna oss , din egendom. Amen.

T Efter Te Deum laudamus, Niketas av Remesiana
( d. omkr.415) ? , M. Luther 1531 , danks övers. 1729,
M.B. Landstad 1861, A. Piltz 2002 * M E. Hovland 1968