Bliv kvar hos mig , se, dagens slut är , när.
Bliv kvar , o Herre , snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare, bliv kvar.
Som drömmar flyr, så ilar våra år .
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamma, bliv du hos mig kvar.
Ej blott en blick, ett ord jag beder om.
Nej, som till Emmaus do fordom kom
och sorgsna bröders tunga börda bar,
kom ej att gästa blott , bliv hos mig kvar.
Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och giva styrka att stå frestar mot .
Var stund din närhet jag av nöden har;
I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.
Som späd jag lades i din kärleks famn
Och bliv välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat , fast på villors Stig
jag ofta svek dig , o, bliv kvar hos mig.
Ej fruktar jag , då du är när i nåd ,.
Då viker smärtan, aldrig fattas råd.
av gravers fasa ej ett spår är kvar.
och döden mist sin udd, når dig jag har.
Ditt kors skall skina för min blick, når sist,
jag somnar in, o Herre Jesu Krist.
Du viket natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bliv, Herre , hos mig kvar.
T H. F. Lyte 1847, O Mannström 1920 ( findlandssvensk
version A. Ölander 1900) • M W. H. Monk 1861
No comments:
Post a Comment