O Kristus Konung, arvinge

 O Kristus Konung, arvinge till 

universums rund, i dig har allting 

blivit till, du är dess mål och grund.

Du utgick ur

den Högstes mun

lång före tid och rum,

i ovetbara töcken dold,

där rymden väntar stum.

När vintergator dansade 

till ärkeänglars sång,

du flammade i solarna

i årmiljarders gång.

Du speglas i materien,

i skapelsens pupill.

Du ensam känner sanningen 

och vet vad Fadern vill.

Du blev i tiden kött och blod,

du lade din glans,

du blev ett värnlöst barn på jord,

det skönaste som fanns.

Du bröt vårt bröd,

drack bägaren,

du delade vår död.

Du väcktes upp till liv igen 

i påskens gryningsglöd .

I dig är vi Guds äkta barn,

du är Guds trohet ja .

Du sitter vid Guds högra hand 

till domens ljusa dag.

När universum återföds 

i oförstörd gestalt 

och barnen når befrielsen,

blir Fadern allt i allt.

Vår död, den siste fienden,

blir lagt under din tron,

och varje stämma klingar rent 

i rymdens jubelton .

T A. Piltz 2002 • M E. von Waldstein 2006