Vakna upp! en stämma bjuder

 Vakna upp ! en stämma bjuder,

som mäktig och högtidlig ljuder

till alla gravars djup en gång. Vakna 

upp, stå upp, ni döda, som glömma 

tidens vedermöda i dödens dvala, tung och 

lång. Guds röst till eder sker, ty natten är ej

mer; dagen kommer, den sista dag, den

största dag. Han kommer efter Guds behag.

Jord och hav och himlar bäva ,

och Herrens änglar nedersväva;

han kommer, Människones Son.

Djupen öppnas, bergen falla,

och Adams barn församlas alla 

med hopp och fruktan kring hans tron.

Här bliver fröjd och gråt:

han skall dem skilja åt 

som en herde.

De trogna då 

sin krona få,

men bort de onda måste gå.

Jesus, mig din ankomst gläder,

där jag i dina fotspår träder

på törnestig , av sorger böjd.

Törnet byter du i palmer 

och sorgerop i glädjepsalmer ,

så skådar jag min grav med fröjd.

När efter mödan trött 

en stund jag sovit sött 

i dess skugga,

du väcker mig 

så nådelig 

till evig frid och fröjd hos dig.

T Vers 1 F. G. Klopstock omkr. 1800, J. O. Wallin 1816*

M Ph. Nicolai 1599