Du segern oss förkunnar

Du segern oss förkunnar , du oss förlossat har.
Dig prise våra munnar, o Jesus, vårt försvar .
Du dödens udd har krossat och gravens bommar
lossat och livet fört därut.

Du träder fram i ära och världen fylls av ljus.
Dess strålar hugnad bära i själva dödens hus.
Fröjd och änglars boning, på jorden fröjd,
försoning och ett odödligt hopp.

Ej graven oss förskräcker, den var din bädd också.
Din milda hand oss räcker, hur djupt vi vila må.
Den dig i livets skiften har följt skall ock ur griften
upptagas i din famn.

Lär oss att leva, lida som du och dö din död;
låt oss din hjälp få bida, i kampen var vårt stöd.
Blott den som delar striden skall dela segern,
friden och himlens ro med dig.

När, Herre, du oss väcker den sista morgonväkt
och du din hand utsträcker att döma jordens släckt,
ljuvt skall din stämma klinga och oss det budskap
bringa att ingen död mer är.

T E. G. Geijer  1813 * M Folkmelodi / Erfurt 1524