Gud är mitt ibland oss

Gud är mitt ibland oss. Låt oss nedrfalla
och hans höga namn åkalla.
Gud är mitt ibland oss. Allt i oss må
tiga och åt Gud sin andakt viga.
Den han här kommer när slår sitt öga
neder, tystnar och tillbeder.

Gud är mitt ibland oss med sin tjänarskara,
kerubim och röster klara.
Helig, helig, helig
sjunger till hans ära
änglar och hans bud fåt bära.
Hör, o Gud,
sångens ljud,
när ock vi vår ringa
lovsång dig vill bringa.

Villigt vi försakar
allt som är fåfängligt,
allt som jorden har förgängligt,
att i dig få villa,
blott till dig få höra,
med vårt hjärta , öga öra,
som en from
egendom,
vilken återvänder
i sin Herres händer.

Majestät i höjden,
kunde jag dig prisa
och mitt hjärtas  kärlek visa,
se vad änglar skådar
och ej fåfängt spana
men i allt din närhet ana!
Ack, låt mig
tjäna dig
livets alla dagar
så som dig behagar.

Allt du genomtränger.
Gud, låt mig förnimma
av ditt sköna ljus en strimma,
och som vårens blomma,
sig mot solen vänder
låt mig i ditt ljus du sänder
växa till
som du vill,
låta nåden verka
och din kraft få märka.

Gör mig tyst i anden,
inåtvänd och stilla,
oberörd av världens villa.
Skapa nytt mitt hjärta.
Gör mig ren och värdig
att få se och vara nära dig.
Låt mig bli
stark och fri,
att med örnens vingar,
jag till dig mig svingar.

Herre, gör min ande
till din egen boning,
kom med kärlek och försoning.
Du som ständigt verkar,
fjärran och dock nära,
låt mig älska dig och ära.
Var jag går,
sitter, står,
mig i tron benåda
att din närhet skåda.

T G. Tersteegen 1729, M. Arosenius 1931,
N. Beskow 1934, T. Fogelquist 1936,
B. G. Hallqvist 1983* M Frankfurt a M. 1718