Sorgen och glädjen

 Sorgen och glädjen, de vandrar tillsamman, 

medgång och motgång här tätt följes åt.

Skyar med solsken, och suckar med gamman 

skiftar alltjämt på vår jordiska stråt.

Jorderiks gull stoft är och mull.

Himlen allen är av salighet full.

Nyckfull är lyckan till väsen och tycke .

Sorgen tar säte i konungens barm;

ofta ett bröst under kosteligt smycke

gömmer sin oro och hemliga harm.

Alla har sitt , hårt eller blitt.

Himlen allena är sorgerna kvitt.

Välde och rikedom, visdom och ära,

ungdom och hälsa i blomstrande år 

högt över andra sitt huvud kan bära,

måste dock vissna och läggas på bår.

Natt faller på. Allt skall förgå,

himmelens salighet ensam bestå.

Skönaste rosor på törnbusken glöder,

vackraste ört kan ha gift som förgör.

Kinden kan blomstra, fast hjärtat det blöder,

morgonens glädje om aftonen dör.

Brusande skär hotar oss här.

Himlen är hamnen, och tryggheten där.

Ångest skall bytas i frid som oss gläder.

Plåga skall vändas i hälsa och hopp,

armodet skrudas i rikaste kläder,

svaghet förvandlas till kraft att stå opp.

Ondskan skall stå fängslad i vrå.

Allting kan himmelen omskapa så.

Låt då min loft och min lycka få falla

så som min Fader och Skapare vill.

Avund må tömma sin giftiga galla,

världen bedriva sitt ränkspel därtill.

Sorgen skall dö, salighets frö

växa till blomma på himmelens ö.

T T. Kingo 1681 , O. Wågman 1914, G. Thorsell 1934

T. Fogelqvist 1937, B.G. Hallqvist 1983

M Svensk folkmelodi