Kom , låt oss prisa vår Herre och Gud

Kom , låt oss prisa vår Herre och Gud,
sjunga hans ära med lovsångers ljud.
Alla folk ska lova vår Gud.

T Jfr Ps 67:4 • M Traditionell 

Skön som solen, krönt av stjärnor

Skön som solen, krönt av stjärnor, månen under
dina fötter, salig är du, himlens drottning,
hell dig, du som är välsignad mer än alla
andra kvinnor. O Maria, bed för oss.

Havets stjärna, milda klara,
lys för oss i mörka natten.
Lys för dem som har gått vilse
att sin frälsnings väg de finner
till din Son, vår Herre Kristus
O Maria, bed för oss.

Starka jungfru, du som kämpar
med din Son mot ondskans makter,
du som ömmar för de förtryckta,
bed att våldets rike störtas
O Maria, bed för oss.

Himlens port, Maria, moder,
bed för oss i smärtans stunder.
Stå oss när dödens nalkas,
tag oss vid den hand och led oss
till Guds famn i paradiset.
O Maria, bed för oss.

T Ave virgo speciei, J. Pothier 1901, C. Broome 1982
M J. N. Skroup (1811-1892)

Kristi ande, Helga mig

Kristi ande , Helga mig. Kristi lekamen,
fräls mig, Kristi blod, upptänd mig. Vatten ur hans
sida, rena mig. Kristi lidande , styrk mig.
Gömde Jesus, hör mig. I dina sår du
gömme mig. Från dig må inget skilja mig.
Mot den onde fienden beskydda mig.
I min dödsstund kalla mig, låt mig komma
hem till dig, så att jag alltid kan prisa dig
med dina heliga i evighet. Amen.

T Efter Anima Christi , 1300- talet• M Karmeliterna Tromsö 2000 efter polsk folkmelodi

Se, hur himmelens ljus

Se, hur himmelens ljus strålar med
härlig glans , ty vår Herre fördold
bor i ett nyfött barn. Gud och människoson
är han, och Skaparen som med härskaremakt
råder i evighet. Amen.

Stjärnan hemlighetsfullt lockade vise män
ut att söka den kung som skulle stifta fred,
med sitt mäktiga sken ledde den slutligt dem
till en hävdernas stad, borta i Juda land.

Såsom tecknet dem sagt , fann de i Betlehem
Herren gömd i ett stall; strax bar de gåvor fram:
guld med gudomens glans, myrra för människan
och, till Konungen pris, hyllningens rökelse.

Glada låt oss med dem frambära tack och lov,
ty vår Herre och Gud kommit till jorden ned ,
renar oss i sitt dop, fyller vår frälsnings kalk
och av godhet och nåd tar han vår sång emot.

Lovad vare vår Gud, Fadern och Skaparen.
Kristus, sanningens ljus, Herren och Konungen,
och den Ande som för oss till vårt fosterland,
där vår längtan skall bli mättad av evig liv.
Amen.

T En caeli rutilant lumina splendida, Hrabanus Maurus
(omkr. 780-856) ? , A. Härdelin 1985 • M I, Edlund 1985

Till härlighetens land igen

Till härlighetens land igen jag ser dig,
Jesus, fara, men jag måste få jorden måste än en
gäst och främling vara. Långt från mitt hem jag
vandrar här, mitt sällskap sorg och  möda är.

Långt från mitt Faders hus jag går,
ack Herre, hur länge?
Men ditt mitt öga inte når
mitt hjärtas bön sig tränger.
Den outsäglig, innerligt,
skall dela skyn och hinna dig.

En skymt jag då i tro får se
utav det goda landet,
där du från mig ej skiljas mer,
när löst ut syndabandet
bland helgonen jag fri och glad
får bo i levande Guds stad.

Där uppe är det ingen natt
natt och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta  skatt,
dit söker sig mitt hjärta:
till himlen och min Frälsare,
till glädjen ej kan ge.

Och som du får du komma skall, o Jesus,
hit tillbaka. Jag här vill akta på mitt kall , jag
bedja vill och baka . Jag vet ej stund jag
vet ej dag, men dagligt dig förbidar jag.

Och salig är den tjänaren
som du finner göra,
när sist du komma skall igen:
du honom lovat föra
till ära och odödlighet
uti din Faders härlighet.

T J. O. Wallin 1816*
M B. Gesius 1605/J.H. Schein 1628

Kom med glädje och med sång

Kom med glädje och med sång, sjung om liv och
frihet. Gud sit folk , sitt Israel,
löst ur slaveriet, krossat faraos
tunga ok, makten, härskarkravet , öppnad
blev en räddningsväg  genom Röda havet.

Som en sol stod Kristus opp
på den tredje dagen .
Nu är själens vårtid här,
bojan sönderslagen.
Vintertiden är förbi ,
synd och sömn till ända.
Han som uppstått nu vår sorg
vill i glädje vända.

Året vänder nu mot ljus,
borta allt de5 bittra.
Jorden dukar upp till fest,
allting glänser, glittrar.

Rymden fylls av fågelsång.
Stadens parker lövas.
Jesus uppstått. Varför skall
då min själ bedrövas?

Dödens portar kunde ej
hålla honom fången,
inte vakter och sigill.
Men i soluppgången
kom han , bland de tolv har är,.
Än han ut oss sänder,
är bland oss och har den frid
som ej världen känner.

T J. M. Neale 1858 efter Johannes av Damaskus ( omkr. 676-754), A. Frostenson 1984

O Jesus, än de dina

O Jesus, än de dina du
vill omkring dig se av din bittra
pina en salig frukt dem ge. Dem
in i döden älskar du och i din Faders
rike vill möta dem ännu.

Dock vill du än på jorden
ibland oss och stiga ner.
För oss ett offer vorden
dig själv åt oss du ger
och säger , evigt mild och god:
”Tag, det är min lekamen,
och tag, det är mitt blod,”

Dig, Jesus, än vi höra
i dessa dyra ord.
Oss alla vill du göra
till dina vid ditt bord;
oss alla, då du brödet tog,
du slöt intill det hjärta
som för oss alla slog.

Det hjärtat, som i nöden
den armes tillflykt var,
som bad för oss i döden
och våra synder bar,
det hjärtat än med frid och tröst,
med salighet från höjden
här nalkas trogna bröst.

Du kommer, kärleksrike,
ännu i Herrens namn
och oss i ditt rike
emot en Faderns famn,
en Faders, som förlåta vill
de barn du återlöste
och som dig höra till.

Dig vilja vi tillhöra,
o Jesus, till vår död
och Herrens vilja göra
i medgång som i nöd.
Då blir du när oss  alla dar
intill vår levnads ände,
som själv du lovar har.

T F. M. Franzén 1812, 1817*
M Tysk folkvisa /1569