En vänlig grönskas rika dräkt

 En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar .

Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar, och

solens ljus och lundens sus och vågens sorl bland 

viden förkunna sommartiden.

Sin lycka och sin sommarro 

de yra fåglar prisa:

ur skogens snår, ur stilla bo

framklingar deras visa.

En hymn går opp

av fröjd och hopp

från deras glada kväden,

från blommorna och träden.

Men du, o Gud, som gör vår jord

så skön i sommarns stunder,

giv att jag aktar främst ditt ord

och dina nådesunder .

Allt kött är hö,

och blomstren dö,

och tiden allt fördriver;

blott Herrens ord förbliver.

Allt kött är hö. Allt flyktar här,

och snart förvissna gräsen.

Hos dig allena, Herre, är

ett oförgängligt väsen.

Min ande giv

det nya liv,

som aldrig skall förblomma ,

fast äng och fält stå tomma.

Då må förblekna sommarns glans 

och vissna allt fåfänglighet;

min vän är min och är hans,

vårt band är oförgängligt.

I paradis

han, huld och vis,

mig sist skall omplantera,

där intet vissnar mera.

T C. D. af Wirsen 1889• M W. Åhlén 1933