Oljebergets lunder

 Oljebergets lunder , se Guds kärleks

under ! Sorg som gräns ej känner 

Jesus hjärta bränner. Av hans ångest 

pannan glöder, och nu nalkas falska bröder.

Jesus , döden nära, all vår synd vill bära.

Allt han måste våga.

Kalken fylld av plåga 

han ej från sig visar.

Vi hans lydnad prisar.

Ängeln om hans pina talar,

styrker honom och hugsvalar .

Jesus, stor är nöden,

trött du är till döden.

Vänners stöd har svikit,

bort de fegt har vikit.

Vaken är blott Judas

och av honom bjudas

grymma män att överfalla 

honom som vill frälsa alla.

Sveket ofärd stiftar,

Judas kyss förgiftar.

Fastän allmakts orden 

kastar dem till jorden,

synden ej förskräcker 

dem som mörker täcker.

Honom de i döden sänder,

som vårt tvång i frihet vänder.

Jesus till vår ära 

dödens band vill bära.

T Polsk 1600-talet, Cecilia 1950, 1987•  M Polsk 1600-talet?